Mellan trygghet och integritet: kamerabevakning i skolor och förskolor

Sedan den 1 april 2025 krävs som huvudregel inte längre tillstånd från IMY för kamerabevakning. De materiella kraven består dock oförändrade. Den som vill kamerabevaka måste själv bedöma om bevakningen är laglig och uppfyller kraven i GDPR och kamerabevakningslagen.

Om kamerabevakning i skolor:

Kamerabevakning i skolor har blivit allt vanligare i takt med ökad oro för skadegörelse, obehöriga intrång, våld, hot och i vissa fall även skolattacker. Samtidigt är skolan ingen vanlig arbetsplats eller affärslokal. Det är en miljö där barn och unga tillbringar en stor del av sin vardag och där de ofta saknar möjlighet att undvika bevakning. Detta gör att skolor och förskolor tillhör de miljöer där integritetsskyddet väger som tyngst.

Möjligheten att använda kameror begränsas av dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen. Den rättsliga utmaningen består i att balansera behovet av säkerhet mot elevernas och personalens rätt till personlig integritet.

Det är varken rektorn eller läraren som bär det rättsliga ansvaret för kamerabevakning på en kommunal skola. Det är den aktuella nämnden i kommunen som är personuppgiftsansvarig. Vid fristående skolor är det i stället skolans huvudman som bär ansvaret.

Vad är en intresseavvägning?

Kärnan i bedömningen är en intresseavvägning. Kamerabevakning är tillåten om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset, och förbjuden om det är tvärtom.¹ Det handlar alltså inte om att kamerabevakning i sig är förbjudet i skolan, utan om att det måste kunna motiveras tillräckligt starkt för att väga upp det intrång det innebär i de bevakades personliga integritet.

Steg 1: Bedöm bevakningsintresset – Vilket problem ska kamerorna lösa?

Bevakningsintresset är skolans behov av att kamerabevaka just denna plats vid just dessa tider. Det stärks framför allt om platsen är brottsutsatt, om det finns risk för angrepp på liv, hälsa eller trygghet, om syftet är att förebygga störningar av allmän ordning och säkerhet, eller om bevakningen behövs för att förhindra olyckor. Bevakning i rent förebyggande syfte tillåts inte det ska finnas en reell, dokumenterad problematik på den specifika platsen.

Av förarbetarna till kamerabevakningslagen framgår att brottsutsatt plats inte är varje plats där det någon gång har inträffat enstaka brott. Det som bör kunna visas är i stället att det finns problem med brottslighet där bevakningen ska ske. Det bör samtidigt inte krävas utredning om att brottsligheten är påtagligt hög precis där bevakningen ska ske dvs inom de aktuella kamerornas tänkta upptagningsområde.²

När är en skola brottsutsatt?

Kammarrätten har slagit fast att skolor inte är sådana platser som av sig själva löper särskild risk att utsättas för brott.³ Skolfasader har dock ansetts vara generellt utsatta för skadegörelse, vilket innebär att integritetsintresset av fasader och ett område upp till två meter ut från fasad under kvällar och nätter väger relativt lätt samtidigt som bevakningsintresset väger tyngt.⁴
Vill skolan bevaka utomhus under andra tider, eller av större ytor, krävs konkret dokumentation: polisanmälningar, incidentrapporter och skaderapporter. Det räcker inte heller att skolan ligger i ett socialt utsatt område.⁵

Vad som avgör är brottslighetens allvar, frekvens, geografiska koppling till den yta som ska bevakas och utvecklingen över tid, inte enbart antalet anmälda brott. Östansjö skola redovisade 20 brottsanmälningar under två år, men IMY bedömde ändå att platsen inte uppnådde nivån ”brottsutsatt plats” i kamerabevakningslagens mening. ⁶ Fryshuset i Stockholm, däremot, hade kunnat dokumentera hot om skolskjutning, misshandel, narkotikaförsäljning, anlagda bränder, obehöriga intrång och en eskalerande brottsproblematik kopplad till skolans avhopparverksamhet, och IMY fann att bevakningsintresset där vägde tungt.⁷

När är kamerabevakning inomhus tillåtet

Det avgörande är om bevakningen kan begränsas till den plats där problemet uppstår och om integritetsintrånget därigenom kan hållas på en låg nivå. När bevakningen riktas mot specifika entréer och syftar till att förhindra obehöriga intrång har IMY accepterat bevakning eftersom dessa platser minskar integritetsintresset pga. personer vistas där bara tillfälligt. När bevakningen däremot innebär att stora grupper elever och personal löpande övervakas under sin skol- eller arbetsdag har integritetsintresset ansetts väga tyngre, även om skolan kunnat visa en betydande brottsproblematik.⁸

Steg 2: Bedöm integritetsintresset

Integritetsintresset är de bevakade personernas intresse av att inte filmas på platsen. I skolmiljöer är detta intresse generellt sett tungt eller mycket tungt, av flera samverkande skäl.
IMY återkommer konsekvent till att barn är särskilt skyddsvärda enligt GDPR. ⁹ Ju närmare elevernas vardag, desto högre krav.
Praxis ger vid handen att integritetsintresset generellt väger tyngre ju längre in i skolans inomhusmiljö bevakningen sker och ju mer den sammanfaller med ordinarie verksamhetstid. Fasader och skolgårdar nattetid är lättast att motivera ¹⁰ ; entrébevakning under skoltid kräver ett väl underbyggt behov och har beviljats i vissa ärenden men avslagits i andra ¹¹ ; korridorbevakning under pågående verksamhet har hittills inte beviljats i de ärenden IMY prövat.

Integritetsintressets tyngd varierar dock beroende på plats och tid:

Dagtid under pågående verksamhet: Mycket tungt som utgångspunkt. I princip alla som befinner sig på skolan träffas av bevakningen utan möjlighet att välja bort den. ¹²

Kvällar och nätter: Relativt lätt, eftersom personer normalt sett inte vistas på skolgården i samma utsträckning.¹³

När lokaler är låsta och larmade, ingen verksamhet pågår: Relativt lätt, eftersom enbart obehöriga som tagit sig in kan filmas.¹⁴

Steg 3: Väg intressena mot varandra – Väger behovet tyngre är integritetsintresset?

Den avgörande frågan är slutligen om bevakningen är proportionerlig.
När båda intressena är bedömda ska de vägas mot varandra. Det är här beslutet fälls, och det är här många skolor har missbedömt situationen.

Slutsats

En genomgång av IMY:s beslutspraxis visar att bedömningen av kamerabevakning i skolmiljöer främst präglas av barns särskilt starka integritetsskydd enligt GDPR, kravet på en konkret och dokumenterad brottsutsatthet kopplad till den yta som ska bevakas samt att mindre integritetsingripande åtgärder har övervägts eller prövats innan kamerabevakning införs. Praxis visar också att integritetsbedömningen är graderad; ju närmare elevernas dagliga verksamhet bevakningen sker, desto högre krav ställs på att åtgärden är nödvändig och proportionerlig.

1. 8 § kamerabevakningslagen (2018:1200), Artikel 6 i dataskyddsförordningen (GDPR)
2. IMY-2023-719, prop. 2017/18:231 s. 66.
3. IMY, Skolor och förskolor – så gör ni intresseavvägningen på olika platser, https://www.imy.se/verksamhet/kamerabevakning/sa-gor-ni-intresseavvagningen-pa-olika-platser/skolor-och-forskolor/ (hämtad 2026-06-15).
4. IMY, Skolor och förskolor – så gör ni intresseavvägningen på olika platser, https://www.imy.se/verksamhet/kamerabevakning/sa-gor-ni-intresseavvagningen-pa-olika-platser/skolor-och-forskolor/ (hämtad 2026-06-15).
5. Kammarrätten i Göteborgs domar den 16 juli 2007 i mål 7151–06 (DI-2021-2895) s. 4.
6. DI-2021-1651 s. 4.
7. Fryshuset (DI-2019-2610) s.7.
8. DI-2021-1651 s. 4-5.
9. Skäl 38 GDPR.
10. Kammarrätten i Göteborg, mål nr 7151-06 och 7152-06.
11. Umeå IMY 2022-7914 s 3.
12. DI-2021-7101 s.4.
13. DI-2021-7101 s.4.
14. DI-2021-7101 s.4.